Vi vill att församlingen, genom Centralrådet, ska verka för att alla judiska barn i hela landet ska ha rätt till kvalificerad hebreiskundervisning enligt en nationellt fastställd läroplan. Idag har bara barn i judiska skolor rätt till hebreiskundervisning. Israeliska barn kan få hemspråk i andra skolor, men bara om det finns tillräckligt många barn för att skapa en sådan grupp, i enlighet med den enskilda kommunens krav.
Vår politik
Judisk utbildning måste vara tillgänglig för alla barn. Idag hänger det mycket på föräldrarnas ekonomiska situation och var man bor nånstans. Barn till föräldrar som inte har möjlighet att bo i närheten av eller pendla till Hillelskolan ska ha samma rätt till judisk utbildning som barnen i Hillelskolan.
Under åren efter gymnasie- och universitetsstudier till att man blir förälder försvinner många unga vuxna från det judiska. De är för gamla för aktiviteter för ungdomar, men hör inte hemma på familjeaktiviteter heller. Den här målgruppen får inte glömmas bort och därför vill vi att församlingen ska skapa fler aktiviteter och fortsätta stärka den judiska identiteten hos unga vuxna.
Församlingen ska bejaka judar som i vuxen ålder söker sig till eller tillbaka till judiska sammanhang, och erbjuda kurser och pedagogiska aktiviteter som gör insteget lägre, exempelvis pedagogiska gudstjänster. Församlingen ska utöka samarbetet med Paideia för att främja vuxenutbildning.
Församlingens verksamhet och avgiftsstruktur bygger på att en jude är gift med med en jude. Så ser verkligheten inte ut idag. Istället ska vi bejaka mångfalden så att frånskilda, omgifta, ensamstående föräldrar, singelhushåll, regnbågsfamiljer och familjer med en icke-judisk förälder alla ska ha möjlighet att delta på lika villkor i vår församling.
Alla medlemmar, oavsett religiös inriktning, är lika viktiga för vår församling. Alla inriktningars integritet och autonomi måste respekteras. Respekten för våra olikheter är fundamentet för enhetsförsamlingen. Rabbiner och kantorers yrkesmässiga integritet måste respekteras av medlemmar, församlingspolitiker och tjänstemän. Generalsekreteraren är deras chef och de är anställda med mandat att sköta synagogorna.
Många av våra medlemmar brinner för det judiska, ser möjligheter och bidrar till verksamheten. Detta ska församlingspolitiker inte vara i vägen för. En gemeinde byggs nedifrån. Det ska inte regleras, inte tillsättas kommittéer. Det enda sättet att bestämma över verksamheten är att vara med och skapa den.
Församlingens ska kräva av svenska makthavare att de ska föra ett aktivt arbete mot antisemitism, även inom sina egna led och markera mot offentliga personer som sprider antisemitism. Israels betydelse för svenska judar är central, och församlingen ska fortsatt tydligt ta ställning för Israels rätt att existera i säkerhet.
De senaste två mandatperioderna med tre olika styrelser har församlingen gått back mellan tjugo och tjugofem miljoner. Flera år i följd har man lagt minusbudgetar som sedan överskridits grovt. Först i år har man försökt stoppa blödningen, främst genom att inte återbesätta pensionsavgångar.